Historia och geografi

Värnamo kommun i dess nuvarande administrativa gränser bildades först år 1972. Men långt tidigare fanns de geografiska och sociala enheterna, härad, socken, församling och köping.

De små landen, häraden och socknar

I häradet fattades beslut i frågor om domstol och ting, församlingen (kyrkostämman) ansvarade för kyrkan och skolan medan socknen (sockenstämman)  beslutade om fattigvården och vägnätet. Härad, församling och socken har ofta geografiska namn som ursprung och används i olika sammanhang, även om begreppen och dess uppgifter har uppfört sedan flera generationer. Socknarna som var föregångare till senare kommuner utgjorde under medeltid och fram till 1800-talet lokalsamhällets bas. 

Smålanden - de små landen

Småland har fått sitt namn av de tolv ursprungliga små landskapen Aspeland, Finnveden, Handbörd, Kinda, Möre, Njudung, Sevede, Tjust, Tveta, Vedbo, Vista och Värend. Indelningen fanns troligen redan på vikingatiden och blev etablerad på medeltiden. Varje "små land" hade ett eget ting, en tingsplats. "De små länderna" utgjorde på medeltiden en gränsprovins, med en relativ form av självstyre och en egen lagstadga, Smålandslagen.

Finnveden - ett av de tolv små landen

Finnveden var den äldre vikinga- och medeltida benämningen på ett av de ursprungliga "små landen" och västligaste delen av Småland vid sjön Bolmen.  Finnveden, omfattande de tre häraderna Sunnerbo, Västbo och Östbo. I Finnveden ingick Västbo härad och Östbo härdad. 

Se pdf under mer information, "De små landen".

Kommunreformen

Då kommunreformen trädde i kraft åren 1862 -1863 ombildades socknarna till borgerliga kommuner. De geografiska ytorna och gränserna motsvarade i regel samtidens socknar och församlingar. Men inriktning och ansvar var skilda från de kyrkliga församlingarna. Dessa små kommuner var funktionella för sin tid, med begränsad samhällelig service som omfattade fattigvård, polis och rättsväsen. Kommunerna styrdes genom kommunfullmäktige och kommunalstämma. Men flera åtaganden, som t.ex. fattigkassa och vägunderhåll ordnades på andra sätt, genom lokala föreningar och på privata initiativ.

Från landskommuner till Värnamo kommun

Kommunreformen 1862 - 1863

År 1862, Landkommuner i nuvarande Värnamo kommun

  • Bredaryd
  • Dannäs
  • Forsheda
  • Fryele
  • Gällaryd
  • Hånger
  • Kärda
  • Nydala
  • Rydaholm
  • Torskinge
  • Tånnö
  • Voxtorp
  • Värnamo, inklusive köpingen tätorten, Värnamo municipalköping
  • Lanna, del av Kulltorps socken  

Värnamo köping bildas 1871

Värnamo municipalköping blir Värnamo köping. Tätorten bildar en egen administrativ enhet.

Värnamo stad bildas 1920

Värnamo köping får stadsrättigheter med en egen administrativ enhet.
År 1947 Förening mellan Värnamo stad och socken.
Värnamo landskommun uppgår i Värnamo stad.  

Kommunreformen 1952 - 1953

År 1952, Storkommuner i nuvarande Värnamo kommun 
Bor, bestående av Bor, Gällaryd, Tånnö och Gällaryds landskommuner.
Bredaryd, bestående även av Kulltorps socken, inklusive Lanna.
Forsheda, bestående av Dannäs, Forsheda, Hånger, Kärda och Torskinge samt Tannåker i nuvarande Ljungby kommun.
Rydaholm landsortskommun

Värnamo stad
Fryele ingick med socknarna Klevshult, Hagshult, Tofteryd och Åker i Klevshults storkommun.
Nydala ingick med socknarna Hylletofta, Svenarum och Vrigstad i Vrigstads storkommun.  

Kommunreformen 1971 - 1972

Värnamo kommun bildas. Kommunens nuvarande geografiska yta och avgränsning fastslås. Värnamo stad blir centralort. Det var ett resultat av en sammanslagning av mindre administrativa orter till en större kommun.

Landsbygden

Dokumentation om landsbygden i Värnamo kommun som publicerades 1992, på uppdrag av Värnamo kulturnämnd.

Se även pdf under mer information, "Värnamo - se landsbygden, 1992".

Staden

Dokumentation om Värnamo stad som publicerades 1992, på uppdrag av Värnamo kulturnämnd.

Se även pdf under mer information, "Värnamo - se staden, 1992".

Granskad 2017-04-13
av Cecilia Gustavsson

Skriv ut